Språkutvecklingssatsningen Språkstegen började 2016 med en pilotverksamhet i Växjöförorten Araby, ett av de 23 områden i Sverige som av polisen klassificeras som särskilt utsatt.

–Lyckas man där så lyckas man, säger Sara Wijk, biblioteksutveckling Blekinge/Kronoberg och projektledare för Språkstegen. Hittills har  vi utvärderat hur implementeringen av metoderna fungerar till exempel när det gäller utbildning och samverkan. Detta har vi stor glädje av när vi implementerar universellt. Tiden får utvisa hur det går i övrigt.

 I arbetet med Språkstegen har man bland annat haft Språkstart Hallands skrifter och arbete som språngbräda. Där var man tidig med att på ett strukturerat sätt arbeta för att väcka de allra minstas lust till språket. Inom Språkstegen ville man använda befintliga strukturer och ge alla barn en insats som är evidensbaserad.

Wow-känsla för många föräldrar

I samband med det ordinarie hembesöket från barnhälsovården, när barnet är åtta månader, tar man med en bokgåva i form av Anna-Clara Tidholms pekbok ”Knacka på”. Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) pratläser boken och samtalar med föräldrarna om läsningens betydelse för barnets språkutveckling.

-Det är en otrolig wow-känsla när man ser vad som händer med barnet, boken, föräldrarna och sjuksköterskan, säger Sara Wijk. Vi tror att språk är ord men det är så mycket mer.

-

Bara att bebisen tar sig en liten tugga på boken är ett steg mot en bättre språkutveckling. Det är inte läsa texten ordagrant från pärm till pärm som är det viktigaste utan att titta på och prata om bilderna med sitt barn förklarar Johanna Tell, barnhälsovårdssamordnare, Blekinge. I samband med det här samtalet om levnadsvanor och hälsa är det enligt henne också naturligt att även lyfta frågan kring läsning och språkutveckling.

-Barnet tar sin lilla knytnäve och knackar och föräldrarna förstår plötsligt att min lilla bebis som inte ens kan prata är så med. Det är en aha-upplevelse, säger Johanna Tell.

2017 breddades Språkstegen. Man når knappt 1 700 nyfödda i Blekinge under ett år. Från och med 2018 har all personal i Kronberg fått utbildning och insatsen är igång. Där kommer man att nå drygt 2 000 barn.

-Alla parter tycker att det här är viktigt, det är det lätta. Logopedin i de två länen kan ha lite olika utrymme för detta. Men både de, bibliotek och barnhälsovård har en väldig samsyn. Sedan kan det komma till detaljer och då kan det ändå bli svårt. Det är tydligt vad vi ska göra men vårt ”Hur?” är en mer öppen fråga, säger Sara Wijk.

Vad är en bra bok?

Vilken bok som ska delas ut kan till exempel väcka känslor. Biblioteken kan böckerna och barnhälsovården kan barnen och åsikterna kan därför skifta. Att man ibland har olika perspektiv blev tydligt när BHV-sjuksköterskor vid något tillfälle förespråkade en bok man kunde sprita av.

–        Visst kan det ske krockar. Barnhälsovården är väldigt styrd med åttamånadersbesök och journalföring. Den och biblioteksvärlden är väldigt olika. Men biblioteken är inte överordnade. Vi behöver varandra och har olika saker att ge varandra.

Även Clara Holmén, logoped, Familjehälsan i Växjö betonar vikten av samverkan:

– Samverkan är vår främsta styrka. Det är den röda tråden, säger hon.

Som logoped arbetar hon vanligen med barn som inte följer en typisk språkutveckling. Här får hon chansen att komma in tidigare. Hon och hennes kolleger har också tillfälle att sprida sin mer djupa kunskap om språkutveckling.

-Genom att stimulera språk genom läsning kan man börja med mycket tidigare än vad man tror. Jag tycker att man till och med kan börja när barnen bara är fyra fem månader. Man skapar förväntan genom att ställa frågor, peka och prata, säger Clara Holmén.

Hon refererar till BHV-personal som berättar hur mycket de här åttamåndersbesöken gör skillnad.

-Att få med barnen tidigt ger en bra grund inför framtiden. För mig som logoped kan det också underlätta i framtiden för barn som behöver mer riktade insatser, säger hon.

Att kunskapsdelningen är både central och ömsesidig bekräftas av Sara Wijk. 

-Det blir som ringar på vattnet. Helt plötsligt vill logopeder komma på studiebesök på biblioteket: ”Har ni medier för barn med särskilda behov?”, säger hon.

Viktigt att nå ut till alla

En annan stor vinst tycker Sara Wijk är att via barnhälsovården kunna nå ut till hela befolkningen. Språkstegen är tänkt som en del i den ordinarie barnhälsovården och biblioteksverksamheten. Ett mål är att hitta en välfungerande struktur.

-Verksamheten ska inte bygga på eldsjälar eller vara personbunden utan vara långsiktig, säger hon.

Alla BHV-sjuksköterskorna har fått utbildning inför boksamtalen och erbjuds löpande samtal om läsfrämjande under sin ordinarie handledning. Även logopeder och BHV-psykologer deltar med sina perspektiv under utbildningarna.

Man lägger stor vikt vid att koppla de olika professionella perspektiven till barns utveckling och samspel.  Det anordnas utbildnings- och konferensdagar och lokala träffar. I Blekinge fick alla anställda utbildning på internat. Samtliga nyanställda inom både bibliotek och barnhälsovård i både Blekinge och Kronoberg erbjuds också utbildning.

-Det är ett underhåll hela tiden. Vi måste till exempel ha en plan för hur vi utbildar nya medarbetare. Men när det är stor personalomsättning, enheter har svårt att rekrytera och inte kan ägna sig åt annat än att hålla allt flytande så kan det bli motigt, säger Sara Wijk.

Det har också förekommit andra mer oväntade motgångar. Under pilotprojektet i Araby fick barnen den färgglada och interaktiva boken ”Toto tittut” vid 18-månadersbesöket. Men att sticka in fingrarna i bokens hål för att leka att de var gungande ben eller en mask i ett äpple fungerade inte alls. Det skrämde bebisarna.

-I den här åldern är det vanligt att barn är lite oroliga när de kommer till BVC och en del blev rädda och ledsna. Logopeder, barnhälsovård och bibliotek, massor av vuxna hade valt ut boken. Det visar hur viktigt det är att vi gör barn delaktiga och utgår från deras eget perspektiv inte enbart från vårt vuxna barnperspektiv, säger Johanna Tell.

Sara Wijk betonar att verksamheten hela tiden måste omprövas och liknar den vid en parrelation:

-Man måste hela tiden testa saker och alla samverkansparter måste vara beredda att gå den extra milen.

CITAT

”Åh kan jag göra detta med mitt barn!”

En vanlig reaktion från föräldrar som deltagit i Språkstegen enligt magisteruppsatsen ”Att underlätta tidig språkutveckling” av Glenda Lavesson och Nathalie Ramirez