Sårbar språkutveckling
Detta kunskapspaket tar upp begrepp som språkstörning, språklig sårbarhet - och sårbar språkutveckling. Kan det som är nödvändigt att tänka på i möten med barn som befinner sig i en språklig sårbarhet också gynna alla? Vad kan ett sådant förhållningssätt betyda för verksamheten på biblioteket, bvc och/eller förskolan?
Detta kunskapspaket handlar om hur vi kan stödja och stärka alla barns språkutveckling samtidigt som vi stöttar de barn vars språkutveckling varit sen eller är annorlunda. Kan begreppet sårbar språkutveckling peka mot ett förhållningssätt som gynnar alla barn, varje barn? Kan det som är nödvändigt att tänka på i möten med barn som befinner sig i en språklig sårbarhet också gynna alla? Vad kan ett sådant förhållningssätt betyda för dig?
Olika begrepp som språkstörning, sårbar språkutveckling eller språklig sårbarhet problematiseras och just begreppet språklig sårbarhet lyfts som samtalspartnerns och sammanhangets viktiga roll och pekar mot vikten av möten, samspel och möjliggörande.
Det finns ibland en föreställning om att det sätt vi kommunicerar med barn vars språkutveckling varit sen eller är annorlunda skulle skilja sig från hur vi bemöter andra barn, vilket är helt felaktigt. Ett språkutvecklande förhållningssätt gynnar ALLA barn, VARJE barn, men det är absolut nödvändigt i möte med barn som befinner sig i en språklig sårbarhet.
För att minska den risken har jag under många år sökt efter ett begrepp som belyser samtalspartnerns och sammanhangets viktiga roll för att stödja och stärka lusten att använda språket, att kommunicera. Särskilt i förskolan, men naturligtvis i alla de sammanhang där barn vistas behövs ett begrepp som pekar på vikten av möten, samspel och möjliggörande av utveckling och lärande.
Artikeln Sårbar språkutveckling är skriven av Barbro Bruce.
Läs
Läs artikeln. Stryk gärna under sådant du tycker är intressant, viktigt eller svårt att förstå.
Diskutera tillsammans
1 Tar du dig tid att lyssna helhjärtat när ett barn vill berätta något? Ger du t.ex. barnet tid att tänka efter när du ställer en fråga eller svarar du själv?
2 Får alla barn lika mycket talutrymme? Hur vet du/ni hur det ser ut? I hemmet? På biblioteket eller förskolan?
3 Hur bemöter du/ni barn som inte säger så mycket?
4 Hur märker man om ett barn inte förstår? Och hur kan du/ni bemöta barn som inte riktigt verkar förstå?